Är en helt vanligt tjej (eller nästan vanlig) som är 32år. Och 32 kommer jag vara ända till den 14juni. ;)
Jag har 4 barn. Victor -00, Ellen -03, Ebba -04 och lille Kid som blir 2år i februari. De tre äldsta har jag från ett tidigare förhållande. Har även två bonusbarn. Adam -00 och Elin -02. De bor här varannan helg + lite xtra då och då.
Har gått handelsgymnasiet 3år, frisörprogrammet 1termin, Omvårdnadsprogrammet på komvux. 15 högskolepoäng (Pedagogiskt förändringsarbete med inriktning mot missbruk och psykiskastörningar)
sen lite småutb. som tex: Taktil massage, introduktion i kognitiv psykoterapi, ESL (ett självständigt liv)
Har jobbat på äldreboende, Boende för människor med psykiska handikapp/missbruk. Stödboende och med äldre förståndshandikappade. Men har nu bytt inriktning för ett tag framöver.
Dels för att slippa jobba kvällar och helger och för att jag har fullt ös med att ta hand om och styra allt runt omkring min son som har adhd och Misstänkt adhd på Ebba. Så det räcker med den omvårdnaden.
Så nu jobbar jag här:
Ett fritt arbete där jag kan styra över arbetstiderna mycket själv beroende på hur snabbt jag jobbar. Vilket gör att jag även hinner med min träning. Bra chefer har jag med :)
Jag har en jobbig tid bakom mig med mycket svek,svek,svek,mobbning på jobbet, utbrändhet,ångest mm som jag inte tänker gå in på. Men tack vare vänner fixade man det oxå. Och jag ska inte säga att jag ångrar de åren. För då hade jag inte haft mina fina barn. Jag hade inte träffat alla snälla människor jag mött. Och jag hade inte varit den jag är idag. Jag har lärt känna mig själv och blivit starkare.
Men April -08 vände allt och jag fick en ny chans i livet. Så nu är det min tur att leva. En ängel kom och den ängeln är Samuel min sambo.
Oj vad långrandig jag blir märker jag. Ska bara säga det att jag älskar mina barn över allt annat. Men jag är ingen sån där "lektant" och "bullmamma" Jag tycker inte om att baka, fast jag gör det ändå för deras skull ibland. Och jag tycker inte heller om att ligga på golvet och leka. Men mysa i soffan till en bra familjefilm det är grejer det.
Ja iallafall Livet känns perfekt, å det här året har jag 1mål med mig själv. Å det är att bli i toppform för att ta mig upp på den där "hemska" scenen på Luciapokalen och tävla i Bodyfitness.
So Whish me luck!!!
Kram Petra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar